Bakverk med historia
Många av vår mest älskade kakor har en spännande historia. Det är inte helt ovanligt att de bakverk som vi förknippar så starkt med svensk mattradition från början har ett annat ursprung. Häng med på en liten tidsresa i kakornas värld. Visste du att...
Macarons var i ropet redan under franska revolutionen i slutet på 1700-talet. Som tack för staden Nancys gästfrihet bakade och sålde nunnorna syster Marguerite och syster Marie-Elisabeth macarons. Inte så konstigt att de i folkmun blev Systrarna Macaron. Systrarnas version hade ingen fyllning, det dröjde fram till 1930-talet innan macarons började påminna om det vi bakar idag. Idén att lägga fyllning mellan två maränger sägs vara sprunget från finkonditoriet Ladurée i Paris.
Här är ett bra grundrecept på Macarons, eller Makroner som de heter på svenska.
Kladdkakan är ett av våra mest älskade bakverk och ett tämligen svenskt fenomen. Anledningen till att det är så populärt är att det går snabbt att baka – och så för den kladdiga chokladsmakens skull. Man kan se stora likheter mellan dagens kladdkakerecept och Kladdiga chokladmuffins från tidningen av Veckojournalen från slutet av 1970-talet. Muffinsreceptet lär vara en omarbetning av en kaka som matskribenten Margareta Wickman blev serverad i Paris på 60-talet.
En härligt seg Kladdkaka med dumletryffel
Prinsesstårtan var från början omnämnd Grön tårta, en av flera prinsesstårtor från Prinsessornas kokbok som kom 1929. Det sägs att prinsessorna Astrid, Margaretha och Märtha som boken tillägnats hade just denna tårta som sin favorit och därför var det självklart att namnet uppgraderas.
En förenklad version av Prinsesstårta, men precis lika god.
Mazarin är efternamnet på den franska kardinalen som gav upphov till bakverket under mitten av 1600-talet. I sin roll som ledare av den franska regeringen i väntan på att kung Ludvig XIV skulle bli myndig blev Jules Mazarin ofta bjuden på varm choklad som var den senaste dryckestrenden. Jules påpekade att det fattades en kaka till chokladen, och det var speciellt en liten mandelsmakande mördegskaka med glasyr som herr Mazarin hade i åtanke.
Pepparkakan har sitt ursprung från tyska Lebkuchen. Kakan har en historia som sträcker sig tillbaka till medeltiden – även om den har ändrat smak genom åren. Att det heter Pepparkaka trots att vårt moderna recept inte innehåller någon peppar är lite anmärkningsvärt. Den troliga förklaringen är att den medeltida versionen innehöll peppar som just då var en spännande exotisk smak i ropet. Dessutom hade peppar ett rykte om sig att vara välgörande. Rena hälsokosten. Det gamla talesättet att man blir ”snäll av pepparkakor” kommer därifrån. Pepparkakans största genombrott och självklara plats på fika- och julbordet kom först på 1950-talet när man började fabriksbaka pepparkakan.
Mandelkubb har förekommit i Sverige sedan 1800-talet, troligen danskt ursprung. Visste du att Mandelkubbens dag, 3 mars sammanfaller med den svenska artisten Christer Lindarws födelsedag. Artisten sägs ha en stor förkärlek till småkakor och då alldeles särskilt mandelkubb.
Klassiska Mandelkubb, här smaksatta med Bittermandelarom.